april 2015

odla2

Vad hände med våren?

Vad hände med våren? Helt plötsligt har träden gröna löv, körsbärsträden blommar och man kan plocka vitsippor i varje backe. I bebisbubblan är ju allt så rosaskimrande så att naturen varit på gång och helt plötsligt har gröna löv har helt gått oss förbi. Vart tog den underbara väntan vägen? De små vårtecknen och kylan, fast det såg sådär supervarmt ut?

Vi tänkte då ta saken i våra egna händer. Dags att komma ikapp våren och skapa vårkänsla i vårt hem istället. Så för tio dagar sen hade vi en så-frö-kväll. Vår balkong har ett bra läge och nu när jag är hemma kanske man lyckas hålla växterna vid liv. Kanske.odla1
Jag köpte fröer och väntade till Simon kom hem, för att så med en hand känns svårt och lite väl skräpigt. Det blev basilika, timjan och citronmeliss. Nu står de i vårt köksfönster och ska växa till sig innan det är dags att plantera ut dem.

odla2Nu har de första vårtecknen börjat visa sig i vårt köksfönster och man blir sådär varm i kroppen av små små gröna löv som sakta tar sig ur den bruna jorden. tio dagar av väntan. Av vattnande, soldyrkande och längtan.

odla3Tänk vad lite grönt kan göra en själ glad.

//Lisa

Efter väntan kommer mys.

Väntans tider är äntligen över!
Nu har jag gått från det här: 

Till det här:

Lisa och Sigge Innan var jag långsam för att jag fick sammandragningar så fort jag gick snabbare än en snigel. Nu är jag långsam för att min kropp har ”sprungit ett maraton” samtidigt som den har förlorat massa blod. Innan vaknade jag alltid halv 5 för ”nån” härjade i min mage, nu vaknar jag var tredje timme av att behöva amma eller att någon härjar bredvid mig och vill ha mat (inte Simon). Innan var jag ständigt hungrig, nu har jag ingen aptit alls. Innan var jag allmänt tråkig då mina sammandragningar gjorde mig trött, långsam och ja, tråkig! Nu vill jag mest vara hemma och mysa.

Men det positiva är ju att nu har jag Sigge. Min alldeles egna Bo Sigvard Bohm som mest sover, äter och bajsar. Men det är ju sjukt mysigt!

//Lisa